Sätergläntan. Foto Nisse Stormlod

Sätergläntan. Foto Nisse Stormlod

Nationell agenda för traditionell hantverkskunskap

Nämnden för hemslöjdsfrågor har tagit initativ till en nationell agenda för att koordinerat utveckla metoder för bevarande, vidareförande och utveckling av det immateriella kulturarvet inom området traditionell hantverkskunskap.

Immateriellt kulturarv är sådant kulturarv som inte går att fysiskt ta på och som lever och överförs mellan människor genom generationer; traditioner, seder och bruk. Det kan vara olika former av hantverk, ritualer, musik, eller berättelser.

Vid Unescos generalkonferens år 2003 antogs konventionen om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Som finns till för att trygga icke-materiell kultur så att den inte faller i glömska. Konventionen undertecknades av Sverige år 2011.

Institutet för språk och folkminnenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ansvarar för arbetet med konventionen i Sverige. För att täcka in det stora område som immateriellt kulturarv berör har fyra noder, med fokus på olika områden, skapats. Noderna består av en ansvarig myndighet och ett nätverk av olika organisationer och föreningar.

Noden för traditionell hantverkskunskap

Nämnden för hemslöjdsfrågor ansvarar för noden traditionell hantverkskunskap i nära samarbete med Hantverkslaboratoriet i Mariestad (Göteborgs universitet). Nodens medlemmar består av myndigheter, ideella organisationer, utbildnings-, forsknings- och kulturarvsinstitutioner samt de i noden ingående organisationernas nätverk.

Urnatur, Ödeshög. Foto Heléne Wallin

Arbetet inom noden traditionell hantverkskunskap riktas mot att dokumentera, tillvarata och sprida kunskap om traditionella hantverksmetoder med fokus på levande kulturarv, men även verka för förnyelse och skapa nya arenor för samverkan såväl nationellt som internationellt. Noden har sedan 2011 genomfört ett antal seminarier rörande förteckningsarbete, dokumentation genom film och framtagande av underlag för en nationell agenda.

Nodens medlemmar samarbetade i hög utsträckning redan innan konventionen undertecknades och noderna skapades, vilket underlättar arbetet.

Nästa möte i noden hålls i Stockholm den 7 maj 2019. Huvudfokus för mötet är att diskutera och bearbeta det utkast till nationell agenda som Nämnden för hemslöjdsfrågor skrev ihop utifrån de workshops som hölls vid senaste nodmötet i Mariestad, maj 2018.

En nationell agenda för tryggande av traditionell hantverkskunskap

Nämnden för hemslöjdsfrågor har tagit initiativ till en gemensam strategi för noden för traditionell hantverkskunskap genom en nationell agenda.

Utgångspunkten för arbetet med agendan är att lyfta och belysa möjliga konkreta nationella insatser till stöd för arbetet med vidareförande och utvecklande av slöjd och traditionella hantverk.

Målet med en nationell agenda är att koordinerat kunna utveckla metoder för bevarande, vidareförande och utveckling av det immateriella kulturarvet inom området traditionell hantverkskunskap.

Ytterligare ett syfte med agendan är att skapa en för sektorn gemensam utgångspunkt och handlingsplan för arbetet med vidareförande av traditionell hantverks- och slöjdkunskap inom civilsamhälle, myndigheter och organisationer samt utbildning och forskning.

I det pågående arbetet med agendan finns förslag till konkreta insatser kring tematiska upprop och inventeringar, validering och certifiering av hantverkskunskaper, kunskapsutbyte, utbildning och innovation.

Myndigheter som är berörda av arbetet är främst Institutet för språk och folkminnen (ISOF), Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH), Hantverkslaboratoriet (HL) och Institutionen för kulturmiljövård Göteborgs Universitet (GU).

Mottagare av agendan är i första hand Kulturdepartementet.

Förutsättningar för arbetet i noden

Viktigt för nodens arbete är att ha en bred samarbetsyta och samverkan på flera fronter och i olika sammanhang. Frågorna är komplexa och samarbetsparterna är en mix av olika organisationstyper med olika uppdrag. Särskilt fokus läggs på att involvera civilsamhälle och kunskapsbärare.

Arbetet i noden för traditionell hantverkskunskap ska involvera barn och unga, aktiva traditionsbärare, hantverkare, minoritetsgrupper, utbildningar samt representanter för olika branscher.

En grundförutsättning för att driva arbetet vidare är att det skapas ekonomiska möjligheter för ideella föreningar och enskilda utövare att förteckna och synliggöra immateriella kulturarv, att genom arbetsstipendier få möjlighet att utveckla och vidareföra traditionell kunskap samt att kunna deltaga i seminarier och möten.

Kontaktperson
Friedrike Roedenbeck
kanslichef


I januari 2011 godkände Sverige, som 134:e land, Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. I samband med det fick Institutet för språk och folkminnen ett uppdrag av regeringen för att utveckla arbetet med att tillämpa konventionen.

Konventionen slår fast att länder som undertecknat konventionen ska göra förteckningar över immateriellt kulturarv för att skapa överblick och ge möjlighet till bättre överföring av kunskap.

Institutet för språk och folkminnen har påbörjat en nationell förteckning över immateriella kulturarv och där kan alla som vill lämna förslag på en levande tradition som de tycker ska finnas med i förteckningen Levande Traditioner länk till annan webbplats.