Finullsfår foto: Annkristin Hult

Dags att satsa på svensk ull

Naturliga material, ekologi och hållbarhet, utgör en av dagens starka formgivningstrender. Svensk ull är en resurs som nu intresserar allt fler företag i sin strävan mot en mer hållbar produktion. Vägen dit är dock inte helt utan utmaningar.

En satsning på Sveriges ullproduktion har många samhällsekonomiska mervärden. Om fårnäringen utvecklas, skapas fler jobb på landsbygden samtidigt som den biologiska mångfalden kan upprätthållas och Sverige kan visa en hållbar väg inom mode- och textilbranschen. Sverige behöver nu en långsiktig satsning som tar avstamp i de erfarenheter som samlats under de senaste årens projektsatsningar.

Ekotrender och strävan efter en hållbar livsstil bidrar till ökade krav från konsumenterna, bland annat på spårbarhet och transparens inom produktionens alla led. Svensk ull kan möta dessa krav. Ull från Sveriges får är närproducerad och produkterna tas fram inom ett av världens starkaste regelverk för djurskydd. En tydlig satsning på får-och ullnäringen är en möjlighet för lantbruket att ta större plats i hållbarhetsdebatten och stärka de gröna näringarna. Gemensamt är att den svenska ullen är ett förnyelsebart, närproducerat och biologiskt nedbrytbart material som måste användas i större utsträckning.

Tiden är inne för en större satsning på svensk ull

De senaste fem åren har ett flertal satsningar gjorts i landet för att stärka och kartlägga ullproduktionen regionalt. Ullen från det fyrtiotal fårraser som finns i Sverige har stor variation och ger många potentiella användningsområden. Olika ullprodukter ställer givetvis olika krav - rätt ull till rätt produkt.

Högskolan i Borås har regeringens uppdrag att etablera en nationell plattform för samverkan mellan aktörer som arbetar med att utveckla en hållbar textil- och modeindustri. Textilhögskolan (en del av högskolan) ser ett tydligt växande intresse för ull hos studenterna. Hållbarhet och lokal produktion är nyckelord. Många svenska modeföretag efterlyser svensk ull till sina produkter men tvingas köpa utifrån pga. avsaknad av logistik och samverkan i Sverige. En handfull modeföretag jobbar för tillfället i samarbete med Svenska Fåravelsförbundet med att ta fram kollektioner i svensk ull. Där har man kommit så långt att man befarar brist på svensk ull i framtiden.

Fem områden att förbättra

Sammanfattningsvis konstateras, att Sverige behöver bygga nya hållbara strukturer för utveckling och långsiktighet för att ta tillvara ull. Detta kan enbart göras i samverkan mellan myndigheter, kooperationer och organisationer. Aktörer och rapporter* efterlyser förbättringar inom främst dessa områden:

Logistik och samverkan. Idag finns inget utarbetat system för insamling av ull i Sverige. De små fårföretagen ser det inte rimligt att arbeta med att ta tillvara ullen av ekonomiska skäl. Fraktkostnaderna är höga och det är svårt att få betalt för ullen. Gemensamma insamlingsstationer skulle underlätta insamlingen av ull minst en gång per år. Fler utbildade fårklippare behövs för att ta tillvara det ökade intresset för att sälja ull.

Rusta industrin. De maskiner som idag finns i Sverige är de som kan spinna den grövre svenska ullen, därför är det av värde att behålla den maskinpark som redan finns och förser hantverksområdet med förstklassiga och unika garner. Men ska konkurrensen kunna förbättras mot utländska producenter krävs mer av modern och anpassad teknik. Större volymer ull måste processas för bättre lönsamhet för alla parter.

Klassificering. Att köpa och sälja ull kräver kunskap. Här bedöms ullens kvalitet med hänsyn till ullens längd, färg, grovlek/finhet, renhet mm. I Sverige finns ingen klassificering av ull, som t.ex. i Norge, vilket gör det svårt för köpare och säljare. Ofta har de olika spinnerierna sitt eget ”ullspråk” med sina leverantörer i avsaknad av ett gemensamt klassificeringssystem. Detta medför att fårägare blir tveksamma och ofta hellre slänger sin ull.

Synergieffekter. Hantverk, konst, slöjd, formgivning, design och industri skulle med fördel kunna lära av varandra och tillsammans utnyttja den potential som existerar. Spetsteknologi kan samverka med konst så att helt nya resultat kan uppstå och hantverkets uttryck industrialiseras. Genom samverkan mellan industrin och hantverksområdet ges möjlighet till kunskapsöverförening och bibehållande av kvalitet. Här har även avelsarbetet en viktig roll.

Kunskapsutveckling. Hela kedjan av aktörer; från fårproducenter till klippare, spinnerier, hantverkare, industri samt butik och konsument behöver fördjupad kunskap i hur vi förädlar, hanterar och använder ull. Stödjande myndigheter och branschorganisationer från nationell till lokal nivå behöver vidga synen på fårnäringen och aktivt stödja utvecklingen av Sveriges ullproduktion.

Detta gör Nämnden för hemslöjdsfrågor 2019-2020

För att möta och följa upp det stora intresset kring ull från olika aktörer kommer Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) under hösten 2019 i samverkan att arrangera en branschträff med inbjudna nyckelpersoner. Syftet med branschträffen är, att samla aktörer runt en gemensam satsning på nationell nivå, en svensk ”Wool Week”. Branschträffen arrangeras i samverkan med Svenska Fåravelsförbundet, Föreningen Ullvilja, Ullkontoret och Ullförmedlingen.

NFH kommer att delta i konferensen North Atlantic Native Sheep and Wool Conference som genomförs i Norge oktober 2019. I samband med detta arrangeras även Ulldagen i Oslo av Norsk Industri. Intresset för europeisk ullproduktion och samverkan är stort. Ett europeiskt nätverk är under uppbyggnad för att möta konkurrensen från andra delar av världen.

Våren 2020 planerar NFH en producentträff. Här ska tillfälle finnas att knyta nya kontakter, hitta leverantörer, kunder och kompetens. Här diskuteras hur vi gemensamt på bästa sätt kan ta tillvara dagens kompetens, kunskap och material för att möta framtida utmaningar och möjligheter. Allt i syfte att identifiera förutsättningar och möjligheter för en ökad ullproduktion och hållbara, cirkulära affärsstrategier.

NFH ingår i European Wool Group, där europeiska och nordiska ullproducerande länder samverkar.

Fakta

Får är ett mångsidigt djur för jordbruket som ger kött, skinn och ull. Genom fårnäringen kan stora arealer hållas öppna och landskapen levande.

I Sverige finns idag (2018) ca 500 000 får, fördelat på 8 144 fårföretag. En medelstor besättning har 35 djur. I 80% av besättningarna finns 20 djur, med andra ord många små besättningar.

Den svenska ullproduktionen ger uppskattningsvis 1 100 ton råull per år. 850 ton kastas bort. 350 ton tas tillvara. Av det exporteras 230 ton och 120 ton förädlas i Sverige av spinnerier och andra producenter.

Samtidigt importeras 219 ton råull från bl.a. Nya Zeeland, samt 1240 ton kardad ull och garn från bl.a. Norge, Tyskland, Turkiet och Peru. (Källa: Svenska Fåravelsförbundet 2017)

Internationellt sett utgör ullen endast ca 1 % av världens fiberproduktion, eftersom syntetfiber och bomull dominerar marknaden. Bomull har en hög prislapp vad gäller miljöpåverkan. Ur ett livscykelanalysperspektiv är ull ett miljövänligt material, medan bomull är kostsam på grund av bland annat hög vattenåtgång vid odling och genom energikrävande tvättmaskiner och torktumlare hos slutanvändare.

Kontakt

Annkristin Hult
Nationell utvecklare
Nämnden för hemslöjdsfrågor
annkristin.hult@nfh.se


* rapporter och aktörer:
Rapport projekt digital ullmarknadlänk till annan webbplats (Leader Upplandsbygd/Fia Söderberg)
Ull som resurslänk till annan webbplats (Hushållningssällskapet Halland mfl)
Kortversion Gotland förstudie länk till annan webbplats
Ullindustri Gotland projektwebb länk till annan webbplats
Om Ullihoplänk till annan webbplats (kompetenutvecklingsprojekt Västerbotten/Norrbotten)
Förstudierapport Från lamm till tröjalänk till annan webbplats (Uppsala län/AK Hult)
Kartläggning av svensk ull och dess framtida användninglänk till annan webbplats