Foto: Annkristin Hult

Nationell satsning på ull

För att möta och följa upp det stora intresset kring ull från olika aktörer har Nämnden för hemslöjdsfrågor under 2019 arbetat fokuserat med frågor kring tillvaratagande av svensk ull och utveckling av hållbar näringsverksamhet med svensk ull. Här redovisas resultatet av insatserna.

Under 2019 har den nationella utvecklaren Annkristin Hult vid Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) inventerat och nätverkat med aktörer och verksamheter inom ullnäringen i Sverige för att samla fakta och få underlag till utvecklingsinsatser.

Kartläggningen har stärkt behovet av en samordnande funktion inom branschen som idag är starkt fragmenterad. Området rymmer kulturarvs-, närings- och hållbarhetsfrågor där traditionell kunskap om material och tekniker möter dagens innovationer och möjlighet till utveckling. Kontakter med bland annat modebranschen, organisationer och högskolor medför möjligheter till utveckling och kunskapsinhämtning för alla parter.

Foto: Helene Wallin

Ett annat resultat är att historien om mängder av svensk ull som inte tas till vara håller på att skrivas om till att efterfrågan på kvalitativ svensk ull är större än tillgången. Den nationella utvecklarens samordnande arbete leder till nya konstellationer och en trolig utveckling av en tydligare och mer sammanhållen produktionskedja ur nationellt perspektiv.

Länk till tidigare publicerad artikel "Dags att satsa på svensk ull" , augusti 2019

 

Genomförda insatser för svensk ullnäring 2019

Den globala produktionen och konsumtionen av textilier står inför krav på stora omställningar. Industrin söker nya material som kan ersätta bomull, tex. cellulosabaserade fibrer. Krav på omställning till en mer hållbar produktion, där textiler kan återvinnas/komposteras i en cirkulär process kommer allt närmare. Ull som en cirkulär fiber kommer allt oftare fram i diskussionerna. Ull är också den enda fiber vi har tillgång till i Sverige, även om importen är stor.

Under året har NFHs arbete med hållbarhetsfrågor till stor del fokuserat på ull som en outnyttjad resurs som inte tas om hand. Orsakerna till detta är många – prisläge, okunskap, brist på kvalitetsbedömning, logistik och insamlingsmöjligheter bland annat. Svensk ull kan inte användas till allt, men har med sin bredd och unika mångfald en potential att utnyttjas bättre. Många svenska aktörer är idag intresserade av att ställa om en del eller hela produktionen till svensk ull. Avsaknad av logistik och insamlingsmöjligheter i Sverige sätter stopp för detta.

Foto: Heléne Wallin

Många intressenter är engagerade i frågan, och behovet av samordning och en gemensam plattform för svensk ullhantering är stort. Den svenska ullbranschen är starkt fragmenterad, men intresset för svensk ull och viljan att samverka ökar från bland annat outdoor- och modebranschen. Inom textilindustrin, som står inför stora omställningar, talas det idag alltmer om Slow fashion – kvalitet som håller länge. Hållbarhetsfrågor har blivit ett konkurrensmedel. Transparens, spårbarhet och djurvälfärd är nyckelord. Studenter, forskare och innovatörer arbetar med att använda ull på nytt sätt. No waste har blivit ett begrepp även inom ullindustrin. All ull går att ta tillvara, till rätt användningsområde. NFH har sammanställt en kartläggning av tidigare ullprojekt tillsammans med en nulägesrapport. I rapporten presenteras förslag på insatser som är relevanta och avgörande i det fortsatta arbetet med att stärka den svenska ull- och fårnäringen

Samverkan

Ullkontoret, föreningen Ullvilja och Ullförmedlingen har varit viktiga samarbetspartners under året, liksom Svenska Fåravelsförbundet. De senaste åren har ett flertal ull-projekt initierats av bland annat Svenska fåravelsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, hushållningssällskap och länsstyrelser i olika delar av landet. Vissa projekt arbetar regionalt, medan till exempel Svenska fåravelsförbundet verkar nationellt med att stärka värdekedjan för ull i alla led. Textilhögskolan i Borås, olika forskare och företag intresserar sig för produktutveckling kopplat till ull. Fåravelsförbundet har tillsammans med modebranschen presenterat plagg i svensk korsningsull, den kvalitet det tillsammans med gotlandsull finns mest av i landet.

Under sex månader praktiserade Pernilla Ekenståhl (kulturentreprenörsprogrammet vid Uppsala universitet) på NFHs kansli. Under praktikperioden drev Pernilla projektet Hur känns kvalitet i samverkan med Modevetenskapen vid Stockholms universitet. Studenterna fick ta del av olika ullkvaliteter, dess användningsområden och kännedom om hur svensk ull används i nuläget.

Foto: Annkristin Hult

Seminarier och konferenser 2019

NFH har under året tagit initiativ till olika seminarier och möten för att aktörerna ska kunna ta del av varandras erfarenheter och se möjligheter till samverkan.

Nuläge ull – maj, Stockholm. Ett 50-tal företagare, projektägare och föreningar bjöds in för att ta del av varandras erfarenheter, utmaningar och planering för fortsatt arbete.

 

Svensk ull för en hållbar framtid – november, Uppsala. I samverkan med Länsstyrelsen i Uppsala län, Ullkontoret, Ullförmedlingen, Föreningen Ullvilja och Svenska Fåravelsförbundet arrangerades en två dagars konferens med ca 120 deltagare från ullnäringen, hemslöjdskonsulenter, branschföretag och svensk mode- och funktionsklädesindustri. Programmet innehöll allt från trendspaningar till avelsarbete, där olika företag, forskare och organisationer presenterade sitt arbete. Omdömen från konferensen vittnar om att behovet av nätverkande och kunskapsinhämtning är stort. Behov av en årligt återkommande konferens och bildandet av en branschorganisation som med en gemensam röst kan lyfta frågorna till politisk nivå framstod tydligt. Ett resultat av konferensdagarna är en nu pågående diskussion med region Gotland, Länsstyrelsen Gotland, Hushållningssällskapet med flera intressenter angående en internationell konferens med utgångspunkt i svensk ull och ullföretagande. Se mer under rubrik Planering inför 2020.

Kunskapsförmedling och rådgivning

NFH har en rådgivande och sammankopplande roll i arbetet med ullnäringsfrågor. Ju fler projekt som drivs av olika aktörer i olika delar av landet, desto större blir behovet av en samordnande funktion.

Ett flertal enskilda aktörer/företag söker råd och vägar att gå inom ullnäringsfrågor. Här framkommer tydligt behovet av en branschorganisation som kan företräda medlemmarnas frågor gentemot myndigheter och organisationer av olika slag.

Behovet av kunskap och utbildningar inom ullområdet är stort, både hos fårägare, producent och konsument. I syfte att tydliggöra NFHs roll samt att främja utvecklingen på hållbarhetsområdet, har Annkristin Hult genomfört ett tiotal föreläsningar i olika delar av landet i samband med ulldagar, kurstillfällen, seminarier och utställningar. Som exempel kan nämnas Ull i kubik (Varberg), Folk och Kultur, (Eskilstuna) Ull för livet – seminarium (Borås) Hemslöjden in i framtiden (Överkalix och Övertorneå) och Fårfesten i Kil.

NFH har även merverkat i podcasts – Ullpodden och Nördic Knitting för att förmedla NFHs roll och informera om pågående projekt och insatser.

Foto: Annkristin Hult

Omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning

Hållbarhetsbegreppet är stort och omfattande, nya rön och forskningsresultat presenteras fortlöpande. För NFH är det viktigt att bidra med kunskap och hitta samverkanspartners i olika sammanhang där slöjden ofta inte syns. Att utbyta erfarenheter och se hur uråldrig kunskap kan möta ny teknik och användningsområden för ett mer hållbart samhälle är en viktig väg att gå samtidigt som NFHs roll stärks.

Biolyftet - mars, Stockholm. Biolyftet är en företagsutbildning för att höja kunskapen om och öka användandet av biobaserade och återvunna material. Projektet är en del i Naturvårdsverkets satsning på en hållbar plastanvändning och minskad miljöpåverkan från plast, arrangerad av RI.SE. (Research Institutes of Sweden). Nfh deltog under en tvådagars-utbildning som innebar många nya kontakter med företag och organisationer utanför slöjdområdet, likväl som tillfälle gavs att presentera Nfh:s roll och verksamhet inom hållbarhetsområdet.

Svensk ull på nytt sätt - april, Borås. Smart Textiles och RISE arrangerade en workshop på Textile Fashion Center i Borås med syfte att gemensamt ta fram nya innovativa idéer kring framtida ull-projekt. Nfh deltog tillsammans med textilföretag från bl.a. Sjuhäradsbygden, där många textilföretag fortfarande finns kvar. Här väcktes insikten i att textilföretag och -högskola i högre grad behöver möta fårägare och ullhantverkare för att utbyta erfarenheter, inventera behov och kompetens inom respektive område för att stärka värdekedjan runt svensk ull.

Studiebesök. Under året har ett flertal studiebesök gjorts, bl.a på spinnerier och ulltvätteri för att diskutera utmaningar och möjligheter till samverkan.

Sveriges Textil- och modeföretag TEKO – januari, Stockholm. TEKO är en branschorganisation för svensk modeindustri.. NFH deltog i ett seminarium på tema hållbarhet, vilket har bidragit med ett flertal kontakter inom branscher med liknande verksamhet.

Foto: Heléne Wallin

Internationella kontakter 2019

De internationella kontakterna inom ullnäringen är värdefulla. Branschen använder idag till största delen ull från Australien och Nya Zeeland, som importeras och spinns i Europa, där många spinnerier och beredningsanläggningar finns. Den europeiska ullen erbjuder utmaningar då den är grövre, men är med rätt användningsområde lika värdefull. Under året har NFH deltagit i flera konferenser som fokuserar på frågor om ull, hållbarhet och fårföretagande.

The World of Coloured Sheep - maj, Biella Italien. Biella i Italien är centrum för ullindustrin i Italien. Nfh deltog i konferensen för att bl.a. ta del av arbetet på spinneriet, där ett flertal svenska projekt spunnit garn och vävt tyger, då Sverige saknar ett kamgarnsspinneri. Under konferensen togs initiativ till att bilda en europeisk ull-grupp, där Nfh ingår.

North Atlantic Native Sheep and Wool Conference (NANSWC) - oktober, Setesdal, Norge. Den årligen återkommande konferensen var 2019 förlagd till Setesdal i Norge med ett hundratal deltagare från hela världen. NANSWC fokuserar på de kortsvansade, ursprungliga fåren, som anpassat sig till livet i de mest utsatta kusttrakterna på bland annat Island, Grönland, Hebriderna och Norge. Motsvarande får finns i Sverige. Konferensen presenterar utvecklingen av närings- och kulturarvsfrågor kopplat till ull i de olika länderna och har genomförts sedan 2011 och samlade ett åttiotal deltagare.

Ulldag - oktober, Oslo. NFH deltog i Ulldagen, i regi av Norsk industri. Här presentas de norska företag och projekt som arbetar med ull i olika former, samt forskning och andra nyheter inom området. Drygt 100 personer deltog.

Planering inför 2020

Baltic Wool Conference 8-10 oktober, Gotland. Sverige har en mycket småskalig ullindustri i jämförelse med t.ex. Norge, som har andra förutsättningar med en statligt subventionerad ullhantering. Under året har planeringen för en konferens med inbjudna föreläsare från Finland och Baltikum initierats. Då den svenska textilindustrin rustades ner, flyttades maskiner och kompetens till Baltikum. Ett möte mellan länderna ger möjlighet till utökade kontakter för erfarenhetsutbyte. Konferensen, förlagd till Gotland, kommer att genomföras den 8-10 oktober. Programmet kommer bland annat att presentera utmaningar och utvecklingsmöjligheter runt den grå ullen, t.ex gotlandsullen, vars kvalitet har förändrats under de senaste åren.

Konferensen arrangeras med Hushållningssällskapet på Gotland som huvudman och region Gotland och NFH som medfinansiärer.