Foto Mats Pallin

Digitalt möte Traditionell hantverkskunskap

Den 4 juni hade noden för Traditionell hantverkskunskap bjudit in till ett digitalt möte. På agendan stod frågeställningar kring förteckningsarbete och kunskapsöverföring.

Sammanlagt 17 personer deltog i det digitala nodmötet som Nämnden för hemslöjdsfrågor bjöd in till den 4 juni 2020. Inbjudna var nodens medlemmar samt hemslöjdskonsulenter som visat intresse för att arbeta med immateriellt kulturarv.

Förteckningsarbete i övriga nordiska länder
Mötet inleddes med att Karin Martinsson, praktikant hos Nämnden för hemslöjdsfrågor, föredrog en genomgång av de nordiska ländernas olika upplägg rörande förteckningsarbete kopplat till Unescos konvention om immateriellt kulturarv.

Frågor kring förteckningsarbetet
Gunnar Almevik, professor vid Göteborgs Universitet, Institutionen för kulturvård, problematiserade förteckningsarbete utifrån de nordiska ländernas olika tillvägagångssätt. Frågor kring värdet av kvantitativt förtecknande, det vill säga att det finns ett värde i att förteckna på bred front, kontra vad innebär det att förteckna få objekt diskuterades. Vidare diskuterades transparensen i förteckningsarbetet, vem skriver förteckningen (det syns inte i den svenska förteckningen), vem gör urvalet och mot vilken bakgrund förs förteckningar upp på Levande traditioner?

Att skriva förteckningar
Marie Ekstedt Bjersing, huvudlärare i vävning Sätergläntan - institutet för slöjd och hantverk, talade utifrån sin erfarenhet av att ha förtecknat Bastabinne från Ödenäslänk till annan webbplats samt Vadmalstillverkning- stampning eller valkning av ylletyglänk till annan webbplats. Vad är en tradition och vem är traditionsbärare? Hur sätter man rubrik på det man förtecknat, valet kan innebära en inlåsning av ämnet eller öppna upp för ytterligare tillägg. Hur skall tillägg och uppdateringar av förteckningar hanteras, kan fler förteckningar göras inom samma ämne? På vilken nivå skall förteckningsarbetet ske, är det en översikt av ämnet eller arbetsbeskrivningar som efterfrågas?

Avslutande diskussion
Mötet avslutades med en diskussion samt idégenerering kring kunskapsöverföring. Skulle förteckningen kunna ses som en ”stor kursplan” som visar på var kunskapen finns? Utbildningsstrukturer, finansiering av mästares verksamhet liksom kvantitativa mål för förteckningsarbete skulle kunna bidraga till en mångfald av traditionsburna uttryck. Dagens möte avslutades med ett beslut att samlas till ett möte för att explicit diskutera organiserandet av ett Hantverksupprop.

Noden för traditionell hantverkskunskap

I januari 2011 godkände Sverige, som 134:e land, Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. I samband med det fick Institutet för språk och folkminnen (ISOF) ett uppdrag av regeringen för att utveckla arbetet med att tillämpa konventionen.

Eftersom det är ett stort område som består av allt från muntlig berättartradition och hantverk till kunskap om naturen har arbetet delats in i fyra olika områden, så kallade noder.

Varje nod består av en ansvarig myndighet och ett stort nätverk av olika organisationer, föreningar och ideella aktörer som ska samarbeta och sprida information om det arbete som pågå

Nämnden för hemslöjdsfrågor ansvarar för noden traditionell hantverkskunskap i nära samarbete med Hantverkslaboratoriet i Mariestad (Göteborgs universitet). Nodens medlemmar består av myndigheter, ideella organisationer, utbildnings-, forsknings- och kulturarvsinstitutioner samt de i noden ingående organisationernas nätverk.

Kontaktperson
Friedrike Roedenbeck, kanslichef