Hur beredda kan vi bli – för krig eller kris?

Samverkanskonferensen 2024 hölls i Stockholm, den 5–6 september på temat kultur och beredskap. Drygt hundra deltagare från Sveriges regioner, statliga kulturmyndigheter och organisationer samt Kulturdepartementet samlades under två dagar för att utforska kulturens roll inom totalförsvaret.

- Kulturlivet måste kunna fortgå även i tider av kris och krig. Vad behöver vi göra för att säkerställa det? frågade Kajsa Ravin, generaldirektör för Kulturrådet, i sitt välkomsttal.

Hon betonade även att Sverige har starka grundlagar och yttrandefriheten är ett av våra viktigaste värden. Vi måste diskutera hur vi försvarar dessa värderingar i krissituationer.

Inom kultursektorn har kulturarv och bibliotek varit ledande i beredskapsfrågor, med både nationella och regionala insatser. Samarbete sker för att identifiera skyddsvärda objekt, och krigsplaceringar diskuteras.

Under årets samverkanskonferens togs frågor upp om hur kulturens roll kan balanseras med beredskap i kris och krig, yttrandefrihet kontra prioriteringar i kristider, och förbättrad samverkan mellan olika nivåer. Talare inkluderade representanter från bland annat Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket, Försvarsmakten och Sveriges Radio. Konferensen innehöll också gruppdiskussioner och ett studiebesök på Filminstitutet.

Slöjd och hantverkskunskaper viktiga i krissituationer

Slöjd och hantverkskunskaper är viktiga för kapabilitet, vilket innebär människors förmåga att leva det liv de värdesätter och nå sina mål. Dessa färdigheter främjar självständighet genom förmåga att skapa, reparera och lösa problem, vilket är användbart både i vardagen och vid kriser.

Hantverk stärker även ekonomisk självständighet, personlig utveckling och hållbarhet, och bidrar till gemenskap och resiliens i krissituationer.

”Det sätt slöjd- och hantverksområdet organiserar sig på och de kunskaper som förvaltas och utvecklas inom området i föreningar och communitys bidrar till ett motståndskraftigt och resilient samhälle. Områdets traditioner, kunskaper och sätt att organisera sig bör ses som en viktig resurs och stärkas ekonomiskt i samhällets arbete med krisberedskap.

• Genom att lära sig traditionella slöjdtekniker kan människor bli mer självförsörjande. Att kunna tillverka eller reparera vardagsföremål och kläder med tillgängliga resurser minskar beroendet av externa leverantörer, vilket är särskilt viktigt under krisförhållanden när tillgången till kommersiella produkter kan vara begränsad.

• Slöjd är en aktivitet som främjar gemenskap och samarbete i lokala samhällen. Genom att organisera slöjdaktiviteter eller dela med sig av kunskap och resurser kan människor stödja varandra och bygga upp en känsla av samhörighet som är värdefull under svåra tider.
• Slöjd uppmuntrar till användning av återvunna material och användande av befintliga resurser. Detta främjar en hållbar inställning till konsumtion och minskar belastningen på miljön, vilket kan vara avgörande för att hantera och återhämta sig från kriser.”

Från Nämnden för hemslöjdsfrågors budgetunderlag 2025-2027

Hemslöjd i Kultursamverkansmodellen

Nämnden för hemslöjdsfrågor är en av de myndigheter som ingår i det samverkansråd som samordnar de statliga perspektiven och värnar de nationella kulturpolitiska målen inom Kultursamverkansmodellen. Hemslöjd är ett av de kulturområden om ingår i regionernas fördelning av de statliga medlen.

Kultursamverksansmodellen - Kulturrådet (kulturradet.se) Länk till annan webbplats.