Ullen i centrum

Anteckningar från seminariet Ullen i centrum som hölls i Stockholm den 6 mars 2020. Seminariet samlade ett sjuttiotal deltagare och arrangerades i samverkan mellan Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR).

10.00 Inledning

Friedrike Roedenbeck, kanslichef på Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, inleder med att hälsa välkomna.

Håkan Liby, tf verksamhetschef Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR berättar därefter om svenska bönders historiska kunskap om ull och dess beredning som ett stycke immateriellt kulturarv. Ta tillvara på att det pratas kulturarvspolitik. Vi som är här idag är det levande kulturarvet. Håkan hälsar välkomna till en lärorik, inspirerande och intressant dag.

Annkristin Hult, nationell samordnare på NFH, ger oss information om dagen tillsammans med Agneta Carlson, SHR. Agneta Gefors, hemslöjdskonsulent i Kalmar län informerar om utställningen “Ull för livet”, som visades under dagen. Utställningen är producerad av Sveriges hemslöjdskonsulenter

10.15 Fia Söderberg - På ullfronten mycket nytt

Fia Söderberg, initiativtagare till Ullförmedlingen, en digital marknadsplats för ull, och dessutom fårbonde, konsult och kommunikatör. Fia berättar om ullens möjligheter samt att det finns ett stort intresse för ull runt om i landet.

Bland annat att ull bör ses som en trendig, klimatsmart superfiber som ligger helt rätt i tiden, mycket tack vare dess egenskaper. Det finns även en ökad efterfrågan på marknaden efter spårbara, hållbara produkter som är lokalt producerade och möjliga att återvinna. Fia belyser även handens och slöjdens närvaro i ull och ullproduktion - Det är inne att vara lantis, vilket inte minst syns i svensk media.

Fia belyser även att Sverige har en ullindustri - än så länge i mindre skala, men med många intressanta aktörer som tillsammans skapar ett stort nätverk. Inom nätverket finns även stöttande organisatörer, som bland annat startat olika projekt med ullen i fokus. Vi hinner även med en genomgång av aktiva producenter och företag som tillsammans skapar kedjan som möjliggör att ullen kan gå från klippning till slutprodukt, till stor del inom Sverige. Företagen finns inom mode-och outdoorbranschen och produkter som stickade tröjor, foder i jackor har producerats.

För vidare läsning om Sveriges olika fårraser hänvisar Fia oss att gå in och läsa mer på bland annat Svenska Fåravelsförbundets hemsida. Fler länkar finns i Fia Söderbergs Power Point-presentationPowerpoint.

10.45 Kate Isenberg - Fårfesten i Kil

Kate Isenberg berättar om det ramverk och beståndsdelar som tillsammans byggt upp besökssuccén Fårfesten i Kil under 14 år.

Tillsammans skapar ca 150 medlemmar en fest i Kil, med fåret i centrum. Besökare ges både möjlighet att gå på kurser och föredrag, att äta mat och att på andra sätt fira fåret. Bland annat genom att besöka de ca 150 olika utställare som valts ut att medverka. Festen arrangeras på lokalnivå, av ideella krafter och strävar efter att lyfta och synliggöra glädjen i att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål och med tydliga arbetsuppdrag.

Kate beskriver att Fårfesten har en stor uppgift att fylla. Den fungerar både som en mötesplats och ger möjlighet för människor att utbyta kunskap och inspiration. Festen skapar ett lokalt engagemang och intresse vilket har en positiv inverkan på både Kils kommun i sig och till viss del påverkar synen på Kil i resten av landet. Det stora besöksantalet (ca 10 000, under tre dagar i början av mars) kräver att ett stort säkerhetsansvar tas av arrangörerna, framtida metoder med bland annat räkneverk för att öka säkerheten kan dock påverka festens biljettsystem.

Från publiken ställdes frågor kring logistik och boende för långväga gäster. Detta menar Kate att Kil har fortsatta möjligheter att erbjuda, tack vare lokala aktörer. Kate Isenbergs Power Point-presentationPowerpoint.

11.15 Samtal kring en nationell ulldag

Kan vi skapa en Ullvecka i Sverige?

Öyvind Myhr inleder genom att berätta om ullveckanlänk till annan webbplats i Hordaland, Norge, där fokus ligger på folket, ullen och att engagera många, både lokalbefolkning och sponsorer. Ullveckan är anpassad för långväga gäster och ger möjlighet till helgkurser. Invigningen sker i ett köpcentrum och en marknadshelg lockar besökare med 20-30 utvalda utställare. Skolungdomar engageras genom att tillsammans skapa en “ullby” med ca 3000 filtade figurer. Huvudarrangemanget är “Natt på fabriken” (inspirerat av “natt på museet”). Andra program och aktiviteter fördelas under resterande dagar. Här finns Öivind Myhrs Power Point-presentation.Powerpoint

Hur kan hemslöjdskonsulenterna arbeta från ett regionalt perspektiv?

Ingela Fredell menar att konsulenternas roll är att se vilka behov som finns just nu. Dessa ska sedan inspirera den nationella samordnaren, som bär ansvaret att skapa en hel kedja. Dialog krävs med aktörer, producenter, konsumenter och forskare då kunskap inom olika områden behövs. Fokus ska vara arbete ur ett näringsperspektiv.

Annkristin Hult beskriver att området kräver samordning och baserar detta på de tidigare branschdagarnas idéer. Det krävs ökad kommunikation om ull och hållbarhetsfrågor, då produktion och konsumtion bygger på efterfrågan. Utökad konsumentinformation är nödvändig. Att alla måste kunna bidra på sitt sätt, med en gemensam strävan mot sina målgrupper.

Vad kan en hemslöjdsförening göra under en ullvecka?

Maria Smedberg från Jämtland-Härjedalens hemslöjdsförening beskriver att kunskap om detta finns i de lokala slöjdföreningarna som även kan engagera många på olika plan. Hon efterfrågar mer inkludering i skolor och vill se ett ökat fokus på kunskapsförmedling. Därefter ges en rad ideér om möjliga projekt i makroformat där någonting gemensamt att samlas kring skapas för att ge nya perspektiv på slöjd. Bland annat genom handspinningens meditativa kraft samt att kunskap sprids från stora och tydliga projekt, exempelvis via “traktorpulling”.

Hur tänker ni på Gotland Grey?

Lotta Löwhagen Lundberg beskriver att hon gjort en förstudie om en hållbar värdekedja för Gotlands ull. Hennes industriella bakgrund inom trä-och virkesbranschen ger ett starkt fokus på fibern. Utifrån ett industriellt perspektiv menar Lotta att det krävs ett stort behov av att mötas för att få upp volymer. Detta går att göra via inriktning på allmänhet för att öka intresset. Lyfter exemplet med Lantmännen/Kungsörnen/ hembakningsrådets stiftande av kanelbullens dag. Ett kommersiellt intresse med en kärleksfull kärna. Engagemang av den stora massan skapas via kopplingen till känsla. Fokus på ullens bredd bör därför baseras på känslor. Går hand i hand en typ av grön näringslivsutveckling.

En branschförening för ull – hur jobbar ni?

Marianne Fröberg menar att kvalitetsbenämningar av den svenska ullen behövs. Storskaligheten kräver ett samlat språk. Belyser att föreningen Ullvilja håller Ull och SpinnSM.

Publiken undrar hur lärare som vill få upp kunskapen kring ull i skolorna ska tänka för att skapa kunskap i ett bredare perspektiv och mot industrin.

Lotta Löwhagen Lundberg beskriver att Gotland Grey arbetar fram hållbara kedjor för hur ullen ska användas cirkulärt, där t.ex. skräpull pelleteras till gödselkapslar. Olika produkter kräver olika lösningar. All ull ska gå att använda.

Publiken efterfrågar samarbetspartners och projekt i ullform. En idé om världsrekord för att skapa nyhetsvärde väcks. En annan undrar vem som ska förföra myndigheterna.

En representant från näringslivet belyser att olika värden finns, det som krävs är samarbete.

Agneta Carlson säger att Hemslöjden tar bollen att bjuda in en arbetsgrupp med olika representanter för att se vad som gemensamt kan göras.

11.45 Lunch

12.45 Marianne Andersson - Rätt ull till rätt sak

Marianne Andersson går igenom månglfalden bland den svenska ullen och menar att användbar ull inte får bli trädgårdsull. Det är endast den alltför skräpiga, toviga och smutsiga ullen som ska läggas i trädgården som täckning. Resten kan användas på olika sätt.

Ullens olika egenskaper skapar olika möjligheter, både inom funktion, känsla och estetik.

Fokus ligger på taktila egenskaper och upplevelsen av ullen genom att öga och hand möts. Publiken möter via ett taktilt inslag, 8 olika svenska raser. Jämtlandsfåret med sin tunna fiber, det lättovade finullsfåret, det grövre gotlandsfåret och gutefåret, ryafårets långa fiber, värmlandsfårets slitstarka och breda fiberkvalitet samt köttraserna Liecster som även kallas “den vita gotlandsullen” och till sist den fylliga och värmande fibern från texel.

Marianne beskriver tovningens egenskaper och möjligheter för ullen samt hur vi genom borstning och vädring bäst tar hand om våra ylleplagg och ullprodukter. Hon efterfrågar även en mätning för hur mycket en tovad koppvärmare håller värmen i jämförelse med pappersvarianten.

13.15 Øyvind Myhr - Norsk garnproduksjon med fokus på miljø og bærekraft

Øyvind Myhr ger en beskrivning av norsk ull och historisk genomgång av Hillesvaag Uldvarefabrik som drivits sedan 1898. Hillesvaag är sedan 2013 även förutom en garnfabrik även ett levande museum. De har 22 anställda och har tagit emot både kungligheter, kulturpriser och UNESCO.

Øyvind berättar om de olika maskinerna, hur processen går till inuti fabriken. Ett stort fokus på handens kunskap och känsla finns kvar i fabrikens metoder. Produktionen fokuserar på garn till handarbete. Fabriken har ett stort fokus på miljö och menar att de ligger i framkant genom färgningsprocessen, som innehåller miljömärkta färger. Garnerna är GOTS certifierade,biologisk nedbrytbara samt giftfria. Öyvind menar att produktionen kan hålla en jämn, säker kvalitet mycket tack vare den norska statens klassificeringssystem för ull som sköts av Norilia.

En genomgång av Norges olika fårraser ges; det starka och högglansiga fibern från spaelsau samt Norsk kvit sau, korsningen Norsk Pelssau samt Villsau /gammelsau som samtliga bidrar med att hålla det norska landskapet öppet.

Norge exporterar mycket ull, men använder den bästa ullen inom landet. Det ökande intresset för norsk ull menar han bygger mycket på det stora intresset för stickning av norska mönster med hög designgrad, bra kvalitet och hållbara färgkombinationer.

13.45 Expertpanel - Myter om ull – vad funkar och vad funkar inte!

Agneta Gefors: Hemslöjdskonsulent, Kalmar län.

Gunilla Jönsson: Ordf. Ull i Uppland. Textilingenjör “på det gamla sättet”

Carina Olsson: Hemslöjdskonsulent, Region Värmland

Hur vet jag om ett garn eller plagg är av ull?

Gunilla: Brännprovet! Kolla om det är ull, vet du inte hur det ska lukta - bränn ett hårstrå, det luktar likadant som ditt hår när det brinner. Kvar blir bara torr aska.

Om det är syntet inblandat – hur ser jag det?

Gunilla: Ju mer syntet, desto mer beter fibern sig sig som ett syntetmaterial. Dvs, smält plast som bildar en hård kula när man bränner, vilket kan skapa otäcka brännsår!

Vad ser man i ett mikroskop?

Gunilla: Epidermisfjällen, som sitter utanpå ullfibern, syns i mikroskop, inte lupp.

Vad är superwashbehandling?

Gunilla: Egentligen flera olika behandlingar som uppkom innan tvättmaskinerna hade ullprogram. Kriterierna för superwash är att de ska behålla ullens egenskaper och inte krympa vid tvätt. Behandlingen sker genom att frätande alkali bryter ner fjällens toppar, eller att en vattenlöslig polyamid spacklas ovanpå ullfibern och därmed täcker ullens fjäll.

Superwash behövs inte idag, ullprogrammen idag är anpassade efter ull och tvättar bra. Gunilla beskriver att många skador på plagg uppkommer på grund av okunskap kring tvättning.

Varför krymper ullen?

Gunilla: Vid för mycket mekanisk bearbetning i fuktigt tillstånd hakar ullfiberns fjäll i varandra. Då krymper det.

Vad innebär mulesing?

Carina: En metod för att motverka att flugor lägger ägg i merinofårets valkar som innebär att överflödigt skinn skärs bort från på merinofår, ofta i Australien. Bedövningen sker ofta efteråt. Idag är problemet mer uppmärksammat, men förekommer fortfarande. Därför är det viktigt att ta reda på varifrån ullen kommer och hur djuren behandlas.

“Det kliar och sticks” Vad gör det så det kliar och sticks?

Carina: I första hand grovleken på fibern., en mjuk fiber viker undan från huden. En grov fiber trycker in i huden och upplevs som stickig.

Agneta: Lammull är mjukare än ullen från vuxna djur.

Gunilla: Även hudens fuktighetsgrad kan påverka. Vid fukt reser sig ullfiberns fjäll. Att det kliar av ullen, är inte allergi, det kan vara färgen eller en reaktion på otvättad ull, men ullfibern i sig skapar ingen allergisk reaktion.

(Ett tips från publiken är att fukta och borsta på insidan av ylleplagg för att öka mjukheten.)

Andas ull?

Gunilla: Nej, bara levande organismer andas, ull är däremot luftgenomsläppligt, men att säga att det andas stämmer inte.

Varför ska vi ha ulltäcken?

Agneta: Ullen släpper igenom fukt och värme, som inte stannar på kroppen utan ventileras bort genom ullen. Kroppstemperaturen blir jämnare, såväl i sval som varm inomhusluft.

Hur sköter vi plaggen?

Carina: Ta bort fläcken på en gång! Vill du motverka mal ska du använda dina kläder! Lufta, vädra, städa! Vid snötvättning av mattor mår den bäst av att kylas utomhus genom vädring innan den läggs på snön. För att ta bort skadedjur bör du FRYSA! snabbtina FRYSA! Mer information finns på www.slojdhaller.se.

Hur gör man när man tvättar ullplagg?

Agneta: Tvätta plaggen innan du lägger in plaggen inför sommaren, ta bort fläckarna. I och med att ull ofta kan vädras istället för att tvättas, sparar du både vatten och tvättmedel.

Gunilla: Svettdoft i träningskläder av syntet går inte att få bort! Fettsyror och salter bildar en kemisk förening som skapar lukt i syntetfibern.

Gamla malsäkrade produkter – fina filtar från 50-talet och garner. Hur ska jag använda dem idag?

Gunilla: Produkterna malsäkrades med DDT under varumärken som Eulan och Mitin. Detta är förbjudna ämnen att använda sedan många år, både Europa och USA. De är mycket giftiga. De bygger på olika beredningsmetoder; klororganiska föreningar inuti fibern samt liggandes på ytan.

Kemtvätt hjälper inte mot denna typ av ämnen. Vattentvätt kan hjälpa med endast till viss del. Rekommendationen är därför att användning inte ska ske överdrivet.

(Naftalin är malkulor med samma innehåll som DDT och ska därför inte heller användas.)

14.45 Ingela Fredell - Ullforum – en angelägenhet för ullnördar

Ingela Fredell, en representant för Ullforum - ekonomisk förening, berättar hur man kan bedriva ett företag inom ekonomisk föreningsform.

Ullforum är en ekonomisk förening med 13 delägare som funnits under 1,5 år. Ett spinneri, en s.k. minimill, togs över under november 2018 och drivs idag av en anställd maskinist. Ullforum är en förening med demokratisk grund, ägarnas olika kompetens används för att komplettera varandra. Produktion sker av naturligt färgade garner i vit, svart och gråskala. Produktutveckling har möjliggjorts via “Leader”, inspirationen till designen beskrivs som “tradition på nytt sätt” och produkter och modeller tas fram med hjälp av stickare med stor kunskap inom området.

Via medel från JILU (jämtlands Institut för Landsbygdsutveckling) i samarbete med producenten Woolpower drevs i början av 2000-talet ett EU-projekt med målet att ta fram en ny finfibrig fårras, Jämtlandsfåret för produktion av garn till kroppsnära plagg.

.

15.15 Celia Dackenberg - Se genom maskorna

Celia är en hängiven stickare och författare som beskriver ett livstema, att tolka omvärlden genom stickning. Hennes betraktelser sker från ett oväntat håll, via stickning hittar hon dolda samband. Stickning är både produktion, nöje, hälsa, miljö, en outtömlig teknik, byggd med enkla redskap. Det är dock inte bra att sitta still för länge, men då kan vi stå och sticka!

Inspiration till sitt eget skapande kommer från tidigare generationer och närheten till både kreativitet, material och Västerbottens natur. Även att ha någon att sticka åt och med har bidragit till kreativiteten. Det är lätt att bli förtrollad av garn och det är spännande att komma ända ner i fibrerna. Mycket bygger på de taktila möjligheterna av mänskligt skapande via en enkel form, vilket beskrivs via Epfani och Förundran som två ledord.

Stickning finns både i konst, kultur och sport. Miss Marple lär sig bland annat att se samband och lösa brott genom sin stickning och Kurt Cobains kofta såldes för dyra pengar på auktion. Utställningen Kulturkoftor och sagotröjors besöksantal på över 30 000 på Upplandsmuseet visar att intresset för stickning som formspråk är stort i landet idag. Dessutom är det inte bra att tvätta ylle i onödan!

15.45 Avslut

Friedrike Roedenbeck påminner om att seminariet varit till för att skapa någonting och att de som deltagit har en skyldighet att sprida kunskapen om ullen för att öka efterfrågan. Hon beskriver att styrkan ligger i gruppen som helhet och att vi genom samordning finns överallt. Därmed kan vi göra olika saker men arbeta och sträva mot samma riktning.

Seminariet samlade ett sjuttiotal deltagare och arrangerades i samverkan mellan Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (Hemslöjden).

Kontakt

Annkristin Hult, Nämnden för hemslöjdsfrågor

Agneta Carlsonlänk till annan webbplats, Hemslöjden