Av den bästa ullen

Ull SM 2019 Rya

Webinarium den 25 mars 2021med fokus på den svenska lantras- och allmogeullen. Webinariet innehöll föreläsningar, panelsamtal och gruppdiskussioner kring utmaningar och möjligheter och hur vi bäst ska ta tillvara den kompetens, kunskap och material vi har idag för att möta framtida behov.

Webinariet, som samlade ca 80 av de drygt 100 anmälda deltagarna, inleddes av Friedrike Roedenbeck, kanslichef på Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH). Friedrike betonade vikten av, men samtidigt utmaningar och möjligheter med samarbeten med många aktörer, från större företag till ideella krafter inom den svenska ullnäringen. NFH arbetar sedan ett år tillbaka med att strategiskt förankra Agenda 2030 inom slöjdområdet, där arbetet med den svenska ullnäringen passar väl in. Området innefattar såväl hållbarhetsfrågor som landsbygdsutveckling och det immateriella kulturarvet.

Annkristin Hult, nationell utvecklare för hållbarhetsfrågor på NFH, initiativtagare och moderator för webinariet, presenterade syftet med dagen – att presentera aktörer som på olika sätt arbetar med den svenska lantrasullen, dvs. ull från gotlands-, finull-, gute-, rya- och allmogefåren. Visionen att alla ull ska tas tillvara lever stark, och om detta ska bli möjligt behöver vi ett visst fokus på dessa raser, vars ull finns i mindre mängder i små besättningar. Ullen är unik för vårt land, ett kulturarv som överlevt tack vare insatser till bevarande från de olika rasföreningarna och envist arbete hos ägarna till fåren.

Vi har ca 590 000 får i landet (nya siffror på gång) och 213 000 av dem är av svensk lantras, där gotlandsfåren är absolut flest (150 000), och resten olika typer av korsningsfår. Total ullproduktion i landet uppskattas i dagsläget till ca 1 200 ton, varav lantrasfåren ger ca 480 ton. Fördelningen mellan de olika raserna är följande:

Totalt ca 590 000 får = Totalt 1 200 ton ull

213 000 får av svensk lantras:
Gotland 150 000 får 350 ton ull
Finull 27 000 60 ton
Gute 12 000 25 ton
Rya 4 000 4 ton
Allmoge 20 000 20 ton

Totalt 213 000 och 480 ton

Under de senaste åren har användningsområdena för svensk ull utvecklats, idéer och konkreta projekt har bidragit till att intresset ökar för att ta hand om all ull på bästa sätt. Vi har fortfarande en lång väg att gå, men med gemensamma krafter har vi så sakta satt bollen i rullning. Man tittar på hur ull kan ersätta andra, mindre hållbara material, men även hitta nya användare inom både industri, mode och andra områden. All ull ska inte, och kan inte användas till att bli garn. Ett område som har stor potential att ta hand om litet grövre ull är att göra olika filtade produkter.

Vi ska absolut också lägga till, att det kan bli det allra bästa garnet av korsningsfårens ull, vilket vi sett i olika projekt under åren. Den ullen finns i större volymer, i större besättningar som gör det enklare att samla in och som utgör en mer enhetlig, homogen kvalitet, där de flesta fibrer på fåret liknar varandra. Därför är den ullen intressant för bl.a.modeindustrin och större producenter.

Lantrasullen, däremot, finns i mindre volymer och kräver ofta mer hantverksmässiga metoder för att förädla, i mindre skala. Ullen ses som litet mer bångstyrig, där olika ulltyper kan finnas på ett och samma får. Både grova, finkrusiga och märg- eller dödhår som sticker ut och iväg. Ullen är dessutom pigmenterad, färgad, vilket inte är så intressant för industrin, som vill ha vit ull. Den här ullen utgör en del av vårt kulturarv, glansig och oftast stark, unik på många sätt. Med dagens samtal och presentationer ser vi fram emot nya idéer, samarbeten och möjligheter för svensk lantrasull.

Webinariet var indelat i tre teman:
Svensk ull utomlands, Att utmanas av en fiber och Tillbaka till framtiden. De tre föreläsarna under varje tema hade i förväg skickat en presentation, som deltagarna kunnat se i förväg. Se länkar till de olika avsnitten i menyn till vänster.

Under dagen presenterades också ett samtal mellan Klippan yllefabrik och Märta Måås Fjetterström om hur garnkvalitet påverkar det slutgiltiga resultatet vid mattvävning.

Dagen avslutades med ett samtal mellan representanter från tre spinnerier – Wålstedts Ullspinneri, Karlsbergsgården och Gotlands spinneri.