Mål 16: 1 kvm lin - ett hållbart sätt att organisera slöjd
Pandemin utmanade hela vårt sätt att tänka, arbeta och organisera oss, även slöjden fick tänka om. En positiv effekt var att nya organisationsformer uppstod, vilket gjorde att slöjden nådde fram till nya målgrupper, exempelvis genom användning av digitala medel och plattformar.
Sättet att organisera sig är intressant ur ett hållbarhetsperspektiv, eftersom det innebär att slöjden då kan växa bortom land och gränser, och samtidigt verka i lokalsamhället, nära utövarna. Ett exempel på ett hållbart organisatoriskt slöjdprojekt är 1 kvm lin
Länk till annan webbplats.. Det började regionalt i Västra Götaland med att 700 personer sådde, beredde och slöjdade, för att sedan sprida sig till över landet med 6 000 deltagare i Sverige, och från och med 2022 ut över Norden.
På ett Linseminarium i Linköping i våras, med temat Linet som framtidsfiber, talade Helena Hansson, fil. dr och universitetslektor vid Göteborgs universitet, om 1 kvm lin under rubriken Samslöjd för glokal hållbar utveckling. Som vanligt tog hon avstamp i Agenda 2030, och FN:s globala mål, och använde dem som ramverk för att betrakta 1 kvm lin ur ett annat perspektiv än det sedvanliga. På seminariet talade Helena om hur intresset för kollaborativa designprocesser ökat sedan millennieskiftet, då det ses som en möjlighet att tillsammans ta sig an de större samhällsutmaningarna.
Den amerikanska sociologen Richard Sennett skriver i sin bok Together från 2012, hur samarbete är grunden för mänsklig utveckling, ”vi lär oss att vara tillsammans innan vi lär oss att skilja oss åt". Samtidigt hävdar Sennett att vi håller på att tappa den organisatoriska kompetens som krävs för att ett komplext samhälle ska kunna fungera. Vi behöver alltså träna oss i att samverka, och där kan slöjden och hantverket vara en förenande kraft.
Det Helena Hansson menar är hållbart med denna form av projekt är att arbetet sker lokalt, men att det samtidigt väver stora sammanhang. Hållbarhetsaspekten handlar även om att inte ständigt starta nya projekt, utan bygga vidare på det som redan finns. Genom att låta saker och ting växa organiskt över tid, med ett löst övergripande ramverk utan detaljstyrning, skapas delaktighet och ägandeskap, vilket hon menar gör processerna mer robusta.
Sådana aspekter på hållbarhet knyter an till mål 16, Främja fredliga och inkluderande samhällen, som i grunden handlar om hållbar organisation, och där inkludering och delaktighet är grunden:
16.7 Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande. ”Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer”.
Som 1 kvm lin påvisar, liksom andra liknande projekt som växte fram under pandemin, såsom projekten Korgen lyfter, Djur och Odjur samt Odla din hatt, går det uppenbarligen att ”slöjda” fram en form av kollaborativa kunskapsprocesser, som har en mer öppen organisationsform, och som gör att man kan verka där man är, och samtidigt vara med i ett större sammanhang och gemenskap.
Begreppet Gränsobjekt
Att skapa organisatoriska verktyg som främjar samverkan, utan att detaljstyra, och som kan hantera diversitet, dvs en mångfald av viljor och perspektiv, är även själva essensen i konceptet Gränsobjekt (Boundary Object), ett begrepp inom organisationsteori, som utvecklats av Star & Griesemer redan 1987. Begreppet gränsobjekt används idag inom många olika discipliner och sammanhang, och som jag menar slöjden har mycket att inspireras av. I tidningen Spaning Länk till annan webbplats. som ges ut av Västmanlands länsmuseum kan du läsa mer om begreppet gränsobjekt, förklarat ur ett slöjd och hållbarhetsperspektiv.
Men som alla vet är samverkan är komplext och som Helena Hansson skriver om i sin avhandling, Designing Together: A Frugal Design Approach
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. behöver vi ta höjd för att samverkan tar tid, då olika ingångar och perspektiv ska prövas och olika erfarenheter komma till tals. Men processer som växer långsamt, som medger diversitet, och som är grundade i en lokal kontext, är just det som gör dem hållbara.
Helena Hansson Länk till annan webbplats.
fil. dr och designforskare vid HDK Valand, Göteborgs universitett