Fakta om hemslöjd
Den här sidan svarar på några frågor om hemslöjd som begrepp och område.
Vad är hemslöjd? Det är den vanligaste frågan vi får – en fråga som kräver ett mångfacetterat svar. Sedan mer än 100 år har betydelsen av ordet förändrats och innehållet breddats. Från hemslöjd och självhushållning till skolslöjd, hantverk, handgjort skapande, pyssel fram till dagens Do It Yourself.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) är en statlig myndighet under Kulturdepartementet och ingår i Kultursamverkansmodellen. Länk till annan webbplats.
Vad är hemslöjd?
”En hantverksmässig tillverkning av bruks- eller prydnadsföremål för eget behov eller till försäljning. Ursprungligen ett samlingsnamn för tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextil, husgeråd, möbler och arbets- och transportredskap. Utfört på landsbygden, i hemmet och för eget behov. Kombinationen av den ekonomiska krisen på 1870-talet och en stark befolkningsökning ledde till slut till stora sysselsättningsproblem. Hemslöjd blev en viktig binäring till små jordbruk. Det var då man från statligt håll började stödja avsaluslöjden som verksamhet. (Wikipedia Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)
Med avstamp i politiska beslut och arbetsmarknadsåtgärder kom sedan hemslöjd att utvecklas inom så vitt skilda områden som estetik, pedagogik, politik och ekonomi. Hemslöjd angår alla!
Köpa bra varor – eller göra själv
Efter det industriella genombrottet i mitten av 1800-talet strävade många efter att köpa maskintillverkade produkter, det blev modernt och eftersträvansvärt. De produkter som såldes i hemslöjdslöjdsbutikerna utgjorde då en motpol till industrins maskintillverkning.
Slöjdade föremål är präglade av handens arbete och kunskap om material och slöjdtekniker. Inom hemslöjd används traditionellt naturen som materialkälla, men även återbruk är vanligt. Hemslöjd har rötter i folkkonst och traditioner men står också stadigt i dagens tankar om ett hållbart samhälle.
Slöjdade föremål har oftast hög kvalitet och håller länge. Föremålen går dessutom ofta, på gurnd av val av konstruktion och material, att reparera, man behöver inte kasta och köpa nytt. Slöjd innebär varsam konsumtion och kan vara ett sätt att ta makt över vardagen. Att köpa handgjort av god kvalitet, eller ett att göra själv, kan vara ett konsumtionskritiskt ställningstagande.
Slöjdens kraft
Idag när informationsflödet i våra liv ökar, får vi också ett allt större behov av att kunna stänga av. Vi behöver möjlighet att ladda om och finna balans. Ett sätt är att arbeta med händerna – att ägna sig åt hantverk. Slöjden kan ge möjlighet att förena tanke och hand, den hjälper oss i mötet med oss själva. Likt all kultur påverkar den också vårt välbefinnande – både för utövare och för publik vid utställningar och andra evenemang.
Slöjd har också en stark social funktion, den för människor samman. Stickkaféer och täljargillen, informella samlingar där deltagarna lär av varandra är vanligt förekommande.
Slöjd har även en global och kollektiv dimension: slöjd i någon form finns i alla kulturer runt om i världen. Den kan hjälpa oss att förstå andra människor, en viktig funktion i ett mångkulturellt samhälle.
Samtida hemslöjd
Genom Internet och sociala medier har slöjd och hantverk blivit synliga företeelser och det har aldrig varit så enkelt att hitta instruktioner, redskap, material eller slöjdade alster som det är idag. Den samtida hemslöjden har på så sätt blivit tillgänglig.
Anneli Palmsköld, Begreppet hemslöjd – Stockholm 2012.
Varför en myndighet för hemslöjd?
Myndigheter arbetar på regeringens uppdrag inom olika sakområden. Nämnden för hemslöjdsfrågor bevakar hemslöjdsområdet gentemot andra myndigheters verksamhet och samverkar med andra myndigheter.
Nämnden för hemslöjdsfrågors uppdrag från regeringen är att främja hemslöjd, dvs skapa förutsättningar och understödja utveckling av hemslöjd i hela landet. Vi fördelar statligt stöd till hemslöjdsverksamhet genom verksamhets- och organisationsbidrag samt årliga projektbidrag.
En viktig del av Nämnden för hemslöjdsfrågors arbete är information, utbildning och samverkan med regionala hemslöjdskonsulenter, civilsamhällets organisationer och andra kulturmyndigheter.
Om Nämnden för hemslöjdsfrågor
Så började det
Industrialismens genombrott på 1800-talet innebar att betydande delar av landsbygdsbefolkningen sökte sig till städer och tätorter. Som en följd av detta kom slöjdande för husbehov och avsaluslöjdandet att utvecklas även i städerna. Ett visst hemslöjdsfrämjande arbete leddes av hushållningssällskapen, som ordnade utbildningar i olika slöjdtekniker; vävning, korgflätning, smide med flera. De kringresande statligt finansierade undervisarna kom att allt mer ägna sig åt skolundervisning i slöjd, snarare än åt den egentliga hemslöjden. Ur den här verksamheten växte skolslöjden fram och ämnet slöjd infördes i skolan år 1878.
Medel ur statens "anslag till hemslöjdens främjande" gick bland annat till organisationen Handarbetets Vänner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., bildad 1874. Under 1930- och 40-talen arbetade flera utredningar med att utveckla den svenska landsbygden och i de sammanhangen pekades hemslöjden ut som en viktig binäring för mindre jordbruk. 1977 gjordes en översyn gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden och 1981 blev Nämnden för hemslöjdsfrågor en självständig myndighet under Industridepartementet. 1992 flyttades Nämnden för hemslöjdsfrågor till det nyskapade Kulturdepartementet.
Ds 2012:8 Nationell samordning av hemslöjden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Kulturdepartementet
Hemslöjd, slöjd, hantverk eller konsthantverk – vilka vänder vi oss till?
Nämnden för hemslöjdsfrågor har vidgat synen på vad hemslöjd och handgjort skapande kan vara. Från kulturarv till samtida företeelser, alltifrån vävstugor till makerspaces. Nämnden för hemslöjdsfrågor stöttar organisationer och civilsamhälle och fördelar statligt stöd.
Nämnden för hemslöjdsfrågor beviljar årligen bidrag till projekt som stimulerar och utvecklar slöjd och handgjort skapande i alla dess former och uttryck.
Nämnden för hemslöjdsfrågor ger verksamhetsbidrag till flera organisationer för att främja slöjd samt minoriteters slöjd och hantverk.
Nämnden för hemslöjdsfrågor ger organisationsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, en idéburen organisation med ideella regionala föreningar som medlemmar. De regionala föreningarna har i sin tur lokalföreningar och enskilda personer som medlemmar.
Hemslöjdsrörelsen - den organiserade hemslöjden
Hemslöjdsrörelsen föddes runt förra sekelskiftet som en reaktion på industrialiseringen och för att bevara det hantverkskunnande som fanns i det traditionella bondesamhället. Den stora pionjären hette Lilli Zickerman Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., textilkonstnär den svenska hemslöjdsrörelsens grundare. Hon är även känd för inventeringen av Sveriges folkliga textilkonst. 1899 grundade hon Föreningen för Svensk Hemslöjd och blev föreståndare för den butik som föreningen startade och drev i Stockholm.
Hemslöjden skulle både vara vacker och hålla hög kvalitet. Zickerman ville återknyta till äldre slöjd- och folkkonsttraditioner som var på väg att försvinna. Hemslöjden hade också ett socialt syfte då den, rätt organiserad, kunde fungera som hjälp till självhjälp.
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund bildades 1912. Riksförbundet skulle vara ett samarbetsorgan mellan medlemsföreningar i landet. Mellan åren 1904 och 1912 bildades många av de föreningar som finns kvar än idag.
År 2012 fyllde Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 100 år.
Hemslöjden under drygt 100 år Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hur kan man arbeta med hemslöjd?
Några exempel på yrken och områden där man kan arbeta med slöjd, hemslöjd och handgjort skapande.
Yrken
- Hemslöjdskonsulent eller regional utvecklare inom slöjdområdet
- Slöjdlärare
- Slöjdare - här finns tips om utbildningsvägar
Områden
- Studieförbund
- Barnverksamhet
- Museer
- Besöksnäring
Några siffror & årtal
7 kulturområden ingår i kultursamverkansmodellen Länk till annan webbplats.;
- Professionell teater-, dans- och musikverksamhet
- Regional museiverksamhet
- Regional biblioteksverksamhet, litteratur och läsfrämjande
- Konst- och kulturfrämjande verksamhet
- Regionalt enskilt arkiv
- Filmkulturell verksamhet
- Hemslöjdsfrämjande verksamhet
46% av landets befolkning sysslar med hemslöjd/handarbete i någon form enligt den årliga SOM-undersökningen
60 hemslöjdskonsulenter och regionala utvecklare inom slöjdområdet arbetar över hela landet, regioner, länsmuseer och hemslöjdsföreningar är arbetsgivare
1878 infördes skolämnet slöjd infördes i Sverige
1899 grundades den första hemslöjdsföreningen i Sverige
1912 bildas Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
1981 blev Nämnden för hemslöjdsfrågoren självständig myndighet under Industridepartementet
1992 flyttades Nämnden för hemslöjdsfrågor till Kulturdepartementet
Lästips
Tidningen Hemslöjd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Begreppet hemslöjd / Anneli Palmsköld
Stockholm : Hemslöjdens förlag, 2012
Hemslöjd : den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut / Anna-Maja Nylén, Lund : H. Ohlsson ; 1969
Karaktär och känsla : ett sekel med Svensk hemslöjd / Gunilla Lundahl, Stockholm : Raster, 2001
Gerillaslöjd : garngraffiti, DIY och den handgjorda revolutionen / Frida Arnqvist Engström Stockholm : Hemslöjden, 2014
Konsthantverk i Sverige D. 1 / redaktörer Christina Zetterlund, Charlotte Hyltén-Cavallius, Johanna Rosenqvist Tumba : Mångkulturellt centrum ; 2015