Mål 8: Hantverkets ekonomi - en jongleringens konst

Fotograf Jonas Persson Kontraslöjd

Arenaslöjd/Kontraslöjd, foto: Jonas Persson

Nämnden för hemslöjdsfrågor har i uppdrag att utveckla och medverka i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar. Under 2024 kommer särskild fokus riktas mot hantverkets ekonomi och organisation.

Inom ramen för Strategisk Slöjd tar vi del av initiala forskningsresultat från det EU Horizon-finansierade projektet Hephaestus vilket det redan skrivits om i en tidigare artikel.

Projektet Hephaestus fokus är att skydda och förnya traditionellt hantverk genom korsbefruktning av traditionella tekniker och ny teknik, samt utforska nya affärs- och organisationsmodeller i ljuset av cirkularitet och hållbarhet. Projektet berör därmed FN:s hållbarhetsmål 8 som avser att verka för ”varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla”.

Under hösten 2024 har Helena Hansson, forskare och lärare på HDK-Valand vid Göteborgs Universitet tillsammans med Karl Hallberg, lärare på Campus Steneby samt verksam konstnär på Not Quite Länk till annan webbplats., varit ansvarig för fältarbetet i Dalslånged/Fengersfors, ett av fyra lokala ”hantverksekosystem” som studeras i projektet. Ett ekosystem kan ses som ett nätverk av aktörer som verkar i symbios med varandra (Gasparin & Quinn, 2021).

Hantverkare jonglerar arbeten och uppdrag

Efter drygt 30 intervjuer med olika slöjd- och hantverksentreprenörer, stödorganisationer, finansiärer samt personer verksamma inom utbildning står det klart att hantverk inte är ett yrke utan en kombination av yrken, vilket kräver kunskaper i jongleringens konst. Att jonglera mellan olika arbeten och uppdrag, är inte alltid ett val som slöjdarna gjort själva, utan är snarare en försörjningsfråga med ekonomiska förtecken. Att arbeta med flera saker och i flera olika sammanhang kan vara en stressfaktor, men som studien visar kan kombinationsyrket även skapa mening och tillhörighet.

En surrande mötesplats

Vi har genomfört fältarbete i Dalslånged/Fengersfors för att förstå hur hantverkare jonglerar olika arbeten och uppdrag. Många kombinerar hantverk med andra yrken av ekonomiska skäl. Stenebyskolan och HDK-Valand Campus Steneby, spelar en viktig roll i detta ekosystem, och utbildningen i hantverk lockar människor till området. Med sin internationella prägel är det en surrande mötesplats där hållbart hantverk som lokal innovationskraft kan gro. Skolan är inte bara själva inkörsporten till hantverksområdet, utan även anledningen till att många väljer att bosätta sig i Dalsland. Rimliga boendekostnader och access till verkstäder gör det möjligt för många att kunna bo och leva i Dalsland.

Få kan leva enbart på hantverket

Men, som vår initiala studie visar, verkar det alltså vara få förunnat att enbart kunna leva på sitt hantverk. Vad hållbar hantverksutveckling är och kan vara är därför något som behöver lyftas och talas mer om, speciellt i utbildningssammanhang! Som det står i den övergripande målbeskrivningen för Hållbarhetsmål 8 Länk till annan webbplats., handlar detta mål om att skapa anständiga arbetsvillkor som kan främja en hållbar ekonomisk tillväxt som kan vara en positiv kraft för hela planeten. Att tränas i jongleringens konst borde därför vara en självklar del i hantverksutbildning, så studenterna är väl rustade för denna form av slöjdcirkus efter fem års studier.

Men vår studie visar att få kan leva enbart på hantverket. Vi behöver diskutera vad hållbar hantverksutveckling innebär, särskilt inom utbildning. Politiken och infrastrukturen behöver också förbättras för att stödja hantverkare. Detta är viktigt för hantverksområdets utveckling och för att skapa professionella förutsättningar.