Mål 9: Cirkulära affärsmodeller för svensk ull - slöjd som en del av en kunskapsinfrastruktur

Foto: Annkristin Hult

Med syfte att utveckla ny kunskap genom samverkan, korsbefruktas innovation och tradition. Med sina djupa kunskaper om ett hållbart användande av materialet ull, spelar slöjden en central roll.

Under 2019-2020 deltog Svenska Fåravelsförbundet i Vinnovaprojektet Cirkulära yllekläder Länk till annan webbplats. tillsammans med LRF, Smart Textiles, Högskolan i Borås samt klädföretagen Filippa K och Röjk Superwear. Målet var att undersöka om det gick att få ekonomi i produktionskedjan och nyttja råvaran in i minsta fiber.

Av stor vikt var att så många aktörer som möjligt av de som ingår i ullens cirkulära kedja skulle vara representerade och involverade i projektet; såväl fårbönder via fårklippare, forskare, ”ullförädlare”, kläd- och inredningsföretag samt konsumenter. Initiativet relaterar till FNs hållbarhetsmål 9; Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, som handlar om att ”bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation” (FN, 2016).

Det som gör projektet intressant ur ett strategiskt slöjdperspektiv är att det bidragit till att skapa en kunskapsinfrastruktur för förändring, då olika partners som representerar olika delar av ullens näringskedja mötts över gränser för samtal men även praktiskt gemensamt utvecklingsarbete.

Som beskrivs i rapporten, identifierades olika glapp i befintlig produktionskedja, och resultatet har blivit att nya utvecklingsprocesser startat. Exempelvis pågår initiativ som handlar om att kunna kategorisera och bedöma ullens kvalitéer. Det har även startats nya företag och innovationsprojekt, såsom ulltvätteriet Ullkontoret på Gotland samt det innovativa projektet Gotland Grey. Processen har även belyst behovet av utbildning av nya yrkesgrupper, såsom kvalitetsgranskare av ull.

Investering i hållbar industri skapar förutsättning för hållbar utveckling

Då syftet är att utveckla ny kunskap genom samverkan, korsbefruktas innovation och tradition. Med sina djupa kunskaper om ett hållbart användande av materialet ull, spelar slöjden en central roll. Således blir slöjden även en utbildande aktör, vilket berör hållbarhetsmål 4: God utbildning för alla.

Innovation och teknologiska framsteg är nyckeln till att finna hållbara lösningar för såväl ekonomiska som miljömässiga utmaningar. Det bidrar dessutom till att skapa nya marknader och arbetstillfällen som kan bidra till en effektiv och jämlik resursanvändning.

Att investera i hållbara industrier, forskning, miljövänlig teknik och innovation är alla viktiga sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling miljövänlig teknik och innovation är alla viktiga sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.

Som det beskrivs i delmål 9.1 Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer ska samhället verka för att tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet kan byggas. Genom att samverka med många andra aktörer i näringskedjan, skapas en social robusthet. Därmed blir slöjd en strategisk resurs som kan bidra till att göra mer med mindre för många – tillsammans, vilket är grunden för frugal innovation.

Helena Hansson
fil. dr och designforskare vid HDK Valand, Göteborgs universitet

Länkar

Genom att följa dessa länkar kan du läsa mer om andra projekt som berör svensk ull som
innovationsplattform, eller som har startat som ett resultat av processen

Läs också gärna mer om frugal innovation: How can Frugal Innovation be Conceptualized Länk till annan webbplats. samt hos Ada Sweden: To Do More With Less for Many. Länk till annan webbplats.

Kika gärna även på en föreläsning från Handmade Issues 2017, där det talas om slöjd som frugal innovation: Film från Handmade Issues Länk till annan webbplats..

Kontakt