Mål 17: Glokal samverkan och innovation med hantverk och kulturarvsfrågor som bas
Att hantverk och kulturarvsfrågor kan vara en brygga mellan människor, länder och kontinenter, och samtidigt vara en innovationskraft som kan skapa nya affärsmöjligheter för unga, stod klart och tydligt vid ett besök av organisationen ICCROM och deras nystartade program Youth.Heritage.Africa.
Vid besöket i januari 2023 deltog 6 representanter från fem olika länder i Afrika: Benin, Kenya, Rwanda, Senegal och Sydafrika.
Youth.Heritage.Africa (YHA)
Länk till annan webbplats. är ett nyinrättat flaggskeppsprogram inom ICCROM Länk till annan webbplats. - International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property, som arbetar för att främja innovation och kreativitet inom kulturarvssektorn i Afrika.
YHA är organiserat i flera så kallade Heritage Hubs , lokala innovationsplattformar, där kulturarvet är basen för att ny innovation och nya afärsmöjligheter ska kunna uppstå.
Plattformarnas syfte är att engagera den unga generationen av kulturarvsutövare, och hjälpa dem att ta en mer aktiv roll i den framtida förvaltningen och utvecklingen av Afrikas världsarv. Traditionell kunskap mixas med ny teknik, för att på det viset stärka kopplingar till den traditionella kunskap och Afrikas rika, men ibland gömda kulturarv, samtidigt som nya innovationer och ny kunskap ska kunna utvecklas.
Som det beskrivs i ett inlägg på Institutionen för kulturvårds officiella Facebooksida, Länk till annan webbplats. innebar besöket att ”en plattform för utbyte av kunskap och inspiration” skapades. Nätverkande mellan olika aktörer främjades, och besöket lade därmed en god grund för att kunna skapa nya internationella samarbeten, i detta fall med Sverige och Afrika som bas. Som Ola Wetterberg skriver, verksamhetsledare för Centrum för kritiska kulturavsstudier vid Göteborgs Universitet, som även sitter med i styrelsen för ICCROM, är samverkan över gränser en central del för hållbar utveckling inom kulturarvsområdet:
"De frågor, problem och uppgifter vi arbetar med i Sverige ingår i ett större sammanhang där internationellt utbyte och samarbete är nödvändigt. Frågor om att bygga hållbarhet och kulturarvets betydelse i olika sammanhang är frågor som behöver tas upp i breda och internationella samarbeten”
Sådana aspekter på hållbarhet knyter an till FNs hållbarhetsmål 17; Genomförande och globalt partnerskap, Främja fredliga och inkluderande samhällen, som handlar om att ”Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling”.
Som FN skriver i målbeskrivningen för mål 17 är världen idag ”mer sammankopplad än någonsin tidigare”. Som det framhålls i delmål 17.16 Stärk det globala partnerskapet för hållbar utveckling) kan hållbarhetsmålen endast kan förverkligas genom samarbete som bygger på globalt partnerskap, där utbyte av kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser ses som viktiga komponenter för att målen ska kunna uppnås.
”Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer”
Glokala plattformar och många aktörer skapar hållbar innovation
Det jag menar är förutsättningen för global hållbar utveckling, vilket jag exempelvis skrivit om i ett tidigare nyhetsbrev, är att arbetet sker lokalt, men samtidigt väver stora sammanhang på globalt plan, vilket Anneli Palmsköld i skriften Begreppet hemslöjd (2012) refererar till som ”glokalt hantverk”.
Det är även viktigt att i sammanhanget poängtera att det inte är vi i Sverige sitter på alla lösningar. Utan som jag skriver i min avhandling Länk till annan webbplats., är lösningen snarare att vi skapar nya glokala lärandeplattformar, där vi tränar oss i hur vi kan samarbeta på ett hållbart sätt. Det är genom att göra och tänka tillsammans, i reflekterande processer, där många olika aktörer ingår, som hållbar innovation uppstår. Sådan innovation, kräver dock en nyfikenhet och öppenhet för det som finns bortom den egna horisonten, bortom vår egen uppfattning om vad hållbarhet är, och hur det kan uppnås.
Värdar för besöket från ICCROM var Institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet Länk till annan webbplats. samt Riksantikvarieämbetet Länk till annan webbplats., i samarbete med HDK-Valand Länk till annan webbplats., Centrum för kritiska kulturarvsstudier Länk till annan webbplats. samt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Besöksprogrammet innehöll både ett studiebesök på HDK-Valand/Campus Steneby Länk till annan webbplats. samt två seminarier i Göteborg, dels på institutionen för kulturvård, dels på Världskulturmuseet där flertalet aktörer medverkade.
Helena Hansson Länk till annan webbplats.
fil. dr och universitetslektor, Göteborgs universitet
Länkar och referenser
Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap Länk till annan webbplats.
Anneli Palmsköld: Begreppet hemslöjd. Hemslöjdens förlag, Stockholm 2012. 45 s., ill. ISBN 978-91-977539-5-1.