Handgjort om den heta skolslöjden

Slöjden i skolan väcker känslor och debatt, men även minnen av syfröknar och trämagistrar. I nya avsnittet av podden Handgjort tar vi ett rejält grepp om skolslöjden. Vad har den för funktion och är den hotad?

Många minns nog slöjden från skolan. Dofterna, materialen, fröknarna och magistrarna. Det var kanske i skolslöjden som intresset för skapandet fick sin start, eller så blev skolslöjden en bromskloss. Slöjden i skolan väcker känslor, du kanske minns smörknivsdebatten för några år sedan? Expressens krönikör Ann-Charlotte Marteus ifrågasatte slöjden i skolan med rubriken ”Hur många smörknivar tål Sverige”. Som svar fick Marteus smörknivar i drivor. På flera av slöjdföremålen fanns det små budskap inristade.

I detta av avsnitt av Handgjort försöker vi ta ett helhetsgrepp om skolslöjden. Varför finns den i skolan? Vilka erfarenheter har vi av den? Varför blir den attackerad? Och varför är den skoltillverkade smörkniven ett dåligt exempel på nyttan med slöjd i skolan?

-Vi bedömer inte processen eller det lärarande, den glädje och lust som lett fram till smörkniven. Vi lever i ett samhälle där perfektion premieras. Det får inte vara några fel, det ska vara likadant i stora serier. Vi ser om slöjdkniven är lika bra som den köpta smörkniven. De som bedömer slöjden efter resultatet i form av smörknivar har inte förstått vad slöjden är, säger Maria Lantz, rektor på Konstfack som bland annat utbildar slöjdlärare.

Medverkar i avsnittet gör även Bea Szenfeld, världskänd designer, som berättar om sitt första möte med skolslöjden när hon kom till Sverige som 11-åring.

Länk till avsnittet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Programledare och producent: Peter Gropman

Podden Handgjort produceras av Peter Gropman, Iris Media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor.